Ellie on fire

I helgen var vi och vallade för andra gången någonsin. Sist vi var på plats var i höstas, när Ellie var runt fem månader gammal. Då var hon duktig och flyttade vänligt men bestämt fåren runt i korallen. Nu, nästan ett halvår senare, var det en inte bara en kavat tjej som klev in hos fåren - utan en fullkomlig tonårsgalning.

Redan när hon kom in på området fick hon spel på riktigt. Jag måste säga att jag aldrig har sett den sidan av henne. Oftast är hon lugn och fin, nästan lite sävlig, men med fåren inom synhåll tände hon på alla cylindrar. Efter ett tag fick jag henne att sitta hyfsat still och inte dra i kopplet men hon kunde omöjligt vara tyst. Skälla fick hon ju inte så istället kom ett gurglande, desperat ljud från halsen. När hon väl fick börja jobba så var kopplet tvunget att vara på, för att lättare kunna dämpa henne. Det finna intresset och öga för fåren hade hon fortfarande, men oj, oj vilken hetta. Jag är glad att Ingrid med massor av erfarenhet fanns med oss. Det behövdes en stund och en del tillsägelser för att få henne att ta det lite mer ballanserat med fåren. Trotts den övertaggade hunden så kände jag att vi ändå kunde jobba ihop på ett annat sätt än förra gången, mycket tack vare att jag var mer bekväm med fåren. Jag kunde ha mer fokus på Ellie och att röra mig - men ändå, totalt kaos i huvudet och jag tror att knappt hälften av allt som jag försökte lära mig verkligen fastnade. Men vilken fantastik känsla när det fungerar, om än bara i korta fragment. Obeskrivligt roligt! Att känna samarbetet, där Ellie på helt egen hand tar ett sånt stort eget ansvar, är otroligt fascinerande. Kul att i efterhand kunna titta tillbaka på dagen, det är möjligt tack vare Niklas som var fotograf för dagen.  

Mot slutet och lilla damen tagit sig samman en smula så gick det faktiskt riktigt bra. Nu på lördag har vi bokat in en ny  tid och håller tummarna för att vädret inte ställer till en scen.

I början var Damen väl het på gröten. 

Så jag försökte tala henne till rätta. 

Ellie tog inte riktigt till sig av vårt "allvarliga prat" - Yihaa...!

Även Ingrid gjorde ett försök att kyla av galenpannan. 

 Efter ett tag började hon förstå vinken. 

Titta då hörreni - jag kan ju!

Så började fåren samlas.

Ellie har oftast inga problem att gå i mellan vägg och får för att få loss dem när de "fastnar". 

Så blev det lite speedat igen, men situationen lugnades av Ingrid. 

Och så blev det åter mera ordning på hund och får.

Ellie flyttade får för glatta livet. 

När hon samlat alla fåren fint som hon skulle så avslutade vi med en lugn belöningsstund, där vi klappade om både hund och får.