Spårstjärnan min

Åkte idag känslomässig bergochdalbanan när jag såg en person gå över spåret som Ellie var i full färd med att spåra på. Fick brådjup ångest när jag ser hur alla förberedelser - gått/snubblat runt i geggan på åkern, med bebisen dinglandes på magen, för att inte tala om den oändliga väntan på att spåret skulle lägga sig - grusas av någon himla promenadstrosare.😩Vem är förresten ute o promenerar på en stubbåker? För att sedan vända till ren, ohämmad lycka när Ellie totalt ignorerade det korsande spåret och fortsatte på rätt spår som inget hade hänt. Nu är hon inte billig inte mitt lilla hjärta!