onsdag 1 april 2015

Skotträning och tävnlingsträning

På onsdagar har våran brukshundklubb något så fiffigt som träningstävlingar med skott. Man tränar inte en hel tävling utan man få vara med på gruppmoment och frittfölj, utöver det får man välja upp till tre moment som man vill köra inför alla andra som är där. Eller så kan man göra något helt annat, bara för att få vara på planen. Det är några som styr upp det och alla som är där hjälper till. En mycket bra grej och dessutom himla trevligt.

Skotten ligger första halvtimmen så att man kan välja om man vill vara med på det eller inte. Den här gången valde jag att sitta kvar i bilen med Ellie och lyssna av skotten. Ellie rörde inte en min och jag undrar om hon ens registrerade dem. Jag är egentligen rätt säker på att Ellie är skottfast då både mamma och pappa hund är det, inklusive de flesta halvsyskonen. Och hon klarade ju nyår fint. Men ändå. I vissa fall gillar jag faktiskt både hängslen och bälte. Kanske är det till och med så att jag själv är lite nojjig över att jag själv ska göra en grej av det. Typ bli överraskad och råka hoppa till när det smäller och på så sätt sätta griller i huvudet på henne. Så kanske kan man säga att det mest var jag som skottränade idag.

Om nu skotträningen var för mig så var lydnadsträningen definitivt för Ellie. Hon kan en rad av momenten rätt bra, om jag får säga det själv, men på träningstävlingen idag kopplade vi loss själva miljöträningen. Det enda momentet vi ville ha hjälp med var tandvisningen. Det har gått bra med folk som hon har träffat förut, men att låta en helt främmande människa stövla fram och ta på henne var helt nytt. Där ville jag se hur hon reagerade. Inga hängslen där inte. Det gick inte så vidare bra. Hon tyckte inte alls om att en helt okänd människa försökte ta på henne, så hon reste på sig och backade undan. Bra ändå, då vet vi det. Istället för tandvisning fick hon lite godis när hon accepterade att den nya människan klappade henne i ansiktet.

Resten av tiden var vi bara vid sidan om planen tillsammans med de andra hundarna och människorna. Det gick fint i stort sätt, förutom att det var en himla piplarsson till hund jag hade där. Dels så ville hon gärna hälsa på alla men hon var också ivrig jobba med mig mitt bland all störning - vilket var en otroligt positiv överraskning. Det i de stunder hon hade fokus så krävdes det väldigt små signaler från mig för att få henne att "spontan" sätta sig i fot och titta på mig. Det gick även kalas att ta apportbocken i munnen och hålla den några sekunder. Duktig tjej! Det luriga var att få henne vara tyst när hon gjorde alla bra saker. Därför kommer vårt mål med onsdagsträningarna fram över att vara att vara tysta. Inget jobb om hon inte är helt tyst. Det går ju faktiskt på agilityplanen, där vi varvat träningen med mycket med platsliggningar, så det borde ju gå med samma teknik på lydnadsplanen tänker jag. När man visar att man kan fokusera på att vara stilla och tyst får man jobba, inte annars. Det är planen just nu.

Som avslutning var vi förstås tvungna att ta en lov förbi agilityplanen för att köra ett par tunnlar och några hopp. Nu längtar vi bara efter torra planer och ljusa kvällar så vi kan träna ännu mer på allt roligt!

Kom nu då våren, du är så nära nu.



1 kommentar: